Hundarnas situation i Rumänien

Lite om bakgrunden till att det idag finns uppskattningsvis mellan 2 och 5 miljoner gatuhundar i Rumänien.

På 80-talet tvingades en stor del av den rumänska befolkningen att lämna landsbygden för att flytta in till städernas nybyggda huskomplex. Där fanns det inte plats för alla och många övergav sina hundar som hamnade på gatorna. Där parade sig hundarna fritt och det var där det började...

Idag kan man gott säga att Rumänien är "helvetet på jorden" för många djur och däribland just hundarna. Hundar har en väldigt låg status och det anses bland stora delar av befolkningen vara helt okej att döda dem, och plåga dem på varje tänkbart sätt. Gatuhundarna lever ett farligt och miserabelt liv där de varje dag riskerar att bli påkörda och skadade med ett långt lidande framför sig. De får kämpa och slåss för att få mat och riskerar att bli förgiftade av giftig mat som sätts ut till dem. Många är sjuka och undernärda men får ändå ta hand om de valpar som föds in i detta inferno av lidande.

De hundar som lever ihop med människorna hålls för det mesta fastkedjade på gården utan tak över huvudet i såväl stekande sol som i minusgrader, under hela sitt liv. Blir de sjuka är det ingen som tar dem till veterinären och blir en tik med valpar, slängs hon ut på gatan med sina valpar för att klara sig själv eller så tar man hennes valpar och slänger ut dem på gatan eller i en plastpåse för att dö. Hundar bränns, slås ihjäl, förgiftas, plågas av både barn och vuxna och är sällan önskade någonstans.

Det finns även en minoritet av hundar som har eller haft en ägare som inte kan ha dem kvar pga ägarens sjukdom, död eller ekonomiska problem. Tyvärr överger också många sina hundar när hunden blir gammal och/eller sjuk då de inte har råd med veterinärvård. I Rumänien kastreras inte hundarna vilket leder till att gatuhundsproblemet fortsätter i det oändliga med ofattbart lidande för hundarna. Även katter, hästar och åsnor lever ett tufft liv.

Hösten 2013 infördes en lag som innebär att kommunerna fångar in hundarna på gatorna och lämnar in dem i
kommunala hägn ( dödens hägn) där de får svälta, törsta, leva hopträngda på en liten yta tillsammans med valpar, vuxna, skadade och sjuka på kalla och fuktiga cementgolv i sin egen avföring och blod. Efter någon tid dödas de på plågsamma sätt och för detta får kommunen pengar! Pengar från EU i form av bidrag som ska gå till att tex kastrera hundarna samt till mat och veterinärvård. Pengar som oavkortat går rätt ner i fickorna på korrupta myndigheter och
ansvariga. Det finns dödshägn i varje kommun och enda sättet en hund kan komma levande därifrån är om den hämtas ut av någon hundvän eller någon organisation på plats.

Det finns bara ett sätt att få stopp på detta helvete på jorden för dessa oskyldiga varelser som haft oturen att födas på fel plats, och det är att kastrera hundarna. Det pågår mindre kampanjer lokalt på flera håll i landet men det görs med pengar som kommer från organisationer runtom i Europa och från privata insamlingar. Att jobba med att informera och
utbilda befolkningen är också ett led i att försöka påverka deras syn på hundarna och förbättra deras etiska förhållningssätt.

Det finns numera flera större organisationer som jobbar på plats för hundarna såväl som mindre volontärgrupper och privatpersoner. Såklart finns det även bland lokalbefolkningen fina människor som också gör ett fantastiskt arbete dels
genom att mata hundarna på gatorna och dels genom att ta hand om de hundar som plockas in från gator och vägar för att ge dem tak över huvudet och mat i magen.

En liten del av alla de hundar som samlas in och har turen att hamna på ett ickekommunalt hundhem får en chans
att bli adopterade och får ett nytt hem, ofta i ett annat land. Ett hem där de kanske för första gången i hela sitt liv får känna hur det känns att vara älskad och önskad.

Att adoptera en hund förändrar inte situationen men det förändrar just den hundens hela liv. ♥